The Berlin Syndrome
Igår gjorde jag inte så mycket, men desto mer händer i helgen. Jag avbokade alla mina planer igår och lät kroppen bestämma att jag skulle träna lite, men mestadels vila. Nu är det inte mycket tid kvar innan jag måste flytta ut ur denna lägenhet, då ägaren snart kommer hem från sin USA-tripp. Läget är inte optimalt (se tidigare inlägg om brist på närbutiker och bankomater), men jag har ändå trivts i lägenheten. Mycket tack vare min roomie, och hon och jag ska inte bo med varandra efter detta kontrakt går ut 28:e mars. Oh well.
I eftermiddag har jag en intervju för svenskspråkigt kundtjänstjobb. Det blir spännande. Efter det ska jag antingen dra och se fotboll på en bar, och/eller gå till White Trash Fast Food http://m.guardian.co.uk/travel/2011/aug/17/10-best-clubs-berlin. Känner inte riktigt att jag grävt djupt nog i Berlins uteliv. Eller Berlin överlag.
Imorgon har jag en lägenhetsvisning som blir väldigt intressant. Känns så vuxet att titta på lägenheter, stampa i golvet och fråga "Ek eller mahogny", (like you give a fuck), pilla på väggarna och fråga om det är gips eller betong, eller både och. "Lyhört?" En annan intressant sak är att visualisera ett tomt rum faktiskt kan ha potential att fyllas upp och bli personligt. "Här kan sängen stå", tänker du för dig själv. Att pussla ihop saker från grunden - Sådant är kul.
Jag vill bara spola fram till första april och se hur vädret och livet är då. Jag vet att jag kommer ha besök, men hur ser mitt boende ut? Är vädret fint? Känns det som vår, som påsk? Mår jag bättre eller sämre? Har jag fått jobb?
Nä, det blir roligare att blogga efter helgen när det varit lite action.
Instagram: Thesocialdistortion
Kik: Philipvianelli
Mail: [email protected]
Bye haters and lovers
P
