achtungberlin.blogg.se

Så konstig dag. Fick veta en jättetråkig sak angående en vän. Hon kommer inte komma hit den 31:a mars, tyvärr. Dagen gick i hurtighetens tecken: städa hela lägenheten, tvätta, laga gardinerna (med en mkt innovativ lösning från min sida), laga mat, med mera. Snart ska min roomie och jag fira vår nästa sista dag i denna lägenhet med kebab. Härlig matkoma. Det har varit skönt väder idag. Solen är åtminstone vår vän, vinden och kylan är dock inte. Jag föreställer mig en tydlig tröskel gällande vädret nu i  början av april: snön försvinner abrupt, temperaturen går från nollgradigt till runt tio plus, fåglarna hörs inte bara, utan de syns också och jag kan dumpa min fårskinnsjacka mot något lättare. Dessutom ha solglasögon för att öka vårkänslan ytterligare.

 

Jag har blivit lovad att gå till Berghain i helgen. Snälla Emelie, bli inte sur, vi ska också gå dit, hehe.

 

 

Finns så mycket som är oklart, men mitt humör har gått från skit till bra idag. Så mycket blandade känslor, end of an era (lägenhetsflytt och fin period som lider mot sitt slut) om man ska vara superdramatisk - vilket oftast inte är klädsamt. Men nu får det lov att vara både ledsamt och kul/peppande att jag kliver in i en ny period i en fortfarande väldigt främmande stad som lugnt vaggar mig till sömns varje kväll. 

FAN, fick precis reda på att jag blev nekad min drömlägenhet. Shit. Över till nästa, finns inte tid att haka upp sig på något nu. Tänker somna med det goda (vända) humöret jag lyckats skaffa mig idag. Jag tränade på kvällen, kändes skönt. Alter Bridge- Metalingus är nog bästa träningslåten ever. Blir så jävla peppad. 

 

 

Imorgon jobbar jag igen. Jag har tisdag till fredag-veckor. Ska bli kul att planera mer inför festen den 30:e och hänga lite med mina underbara kollegor. Förhoppningsvis hittar jag något bra att skriva om snart igen och får mina artiklar publicerade. Den här kombinationen nuvarande kombon upprymd/tveksam/nedslagen är jävligt udda...men kanske nyttig i långa loppet?

 

 Igår kväll såg jag om Perks of Being a Wallflower. Förmodligen top fem bästa boken jag läst, likaså kanske topp 20 bästa filmen jag sett. Filmen saknar en del djup och komplexitet (såklart), men castingen i filmen är nästan idealisk, säkert mycket tack vare att författaren av boken har både producerat och regisserat filmen. Den är värdig sig själv, så att säga.

 

Min nya favoritlåt är filmens så kallade "tunnel-låt", även känd som David Bowies - Heroes. I filmen/boken letar gänget febrilt efter låten efter att den spelats på radio första gången de åkte igenom en särskild tunnel och ställde sig på bilens flak, lyfte armarna så där som i Titanit ("I'm the KING of the world) och i just den meditativa stunden kände sig "infinite" som huvudpersonen Charlie uttrycker det. 

 

Boken fungerar på samma sätt som On the Road och andra liknande böcker för mig. Jag får sån jävla lust att resa, upptäcka nya saker och platser, möta folk, dela med mig/ubyta erfarenheter. Det är en vacker och genuin bok och film som bör vara lika oblagorisk i skolan som Catcher in the Rye. Boken är faktiskt en modern Catcher in the Rye, trots den ironiska referensen till ovannämnda klassikern. 

 

Ska bara njuta ikväll.  Rolling Stone 500 Greatest Songs Of All Time (PLAYLIST)

 

P