Härliga möten och vind i seglen.
Fin, produktiv, tråkig, trevlig, intressant dag igår. Den hade lite av varje. På dagen så sökte jag jobb och boende. Ett jobb har gått vidare med min ansökan och jag ska på lägenhetsvisning i helgen - skönt när envishet ger lite flyt. You make your own luck. Efter det blev jag akut trött, gick på promenad i rysskylan (som extrem ovälkomnat är tillbaka), kom hem igen, gjorde power yoga och lite styrketräning, såg tv-serier med min roomie, åt currykyckling med pasta (mums) och kände mig ganska ynklig. Ville skylla på vädret.
Min roomie sa att hon kunde fråga om jag fick följa med till hennes kompis-kompis, och ålder på denna man till trots (dryga 32) samt en fru på 27 år, och ytterligare en kompis runt samma ålder, så hade vi jättetrevligt. Vi åkte till Rathaus-Neukölln och vi var totalt min roomie, hennes vän, hennes väns klasskompis, hennes väns klasskompis fru och detta pars nära vän. Vi drack öl, rödvin, vissa (ej jag) kedjerökte, andra inte, vi pratade om allt från DDR-arkitektur till Förintelsen, filmer, Gary Busey, Steven Seagall, dialekter, konstiga situationer på arbetsplatser, et cetera.
Min trötthet till trots så hade jag en jättetrevlig kväll. Den var udda på ett fint sätt. Jag ser det alltid uppfriskande att umgås med lite äldre, så som min äldsta bror eller min gamla mentor, det ger mig distans och perspektiv på saker. Ny input. Det mest charmanta på hela kvällen var när Amir, mannen i paret vi var hos, visade oss en film gjord inför en svensexa. Den utspelade sig på en grekisk paradisö och var en Bond-musikal på hebreiska, innehållandes allt från Doctor Evil, en bondbrud (spelad av Amir), till Hitler och en scen som man lätt skulle råka tro var LSD-förespråkande med experimentiella effekter gjorde av Amirs vän som redigerade filmen och la in allt från snöflingor till starkt drömlikt ljus. Det var inget man skrattade till överdrivet mycket, men det fanns något härligt och äkta med det, jag blev varm inombords att dessa hjärtliga personer var så öppna och inbjudande mot oss totala främlingar.
Både bra och dåligt så skulle jag ha svårt att hitta sådan anspråklöshet, genuinitet och öppenhjärtlighet hemma i Svedala. Ack, ack, tacka Berlin.
Ska snart till jobbet, trots trötter, sen hem och fixa sista delarna av min jobbansökan som kanske eller kanske inte bär vägen.
Många roliga planer denna vecka: inflyttningsfest/mys bland annat.
Min nya favoritlåt från Walking Dead: Jamie N Commons – Lead Me Home - The Walking Dead Soundtrack
Take care
P
