achtungberlin.blogg.se

Är hemma nu i Stockholm i två veckor från och med idag. Skulle bara vilja passa på att tacka alla mina anonyma haters med noll självdistans och superseriösa tillrättavisanden. Ni vet inte om jag skämtar eller provocerar med flit, give it a fucking rest. 

 

 

Saknar redan att tunnelbanan säger linx när man ska gå av till vänster, "nächste station" med den där mysiga mansstämman och att man sitter på längden istället för bredden på S-bahn. Det var just detta jag menade: jag kommer till Stockholm för att se hur mycket jag EGENTLIGEN saknar Berlin. Varit här i ett halvt dygn och saknar allt förutom mitt jobb - eller vänta...jag saknar mitt jobb lite faktiskt: saknar den där mysiga (söta) finska tjejen som alltid hejar på mig på morgonen och jag är alltid för dryg, blyg eller trött för att svara med motsvarande entusiasm. Jag saknar äckligt Lidl-kaffe som alll verkar älska att bråka om styrkan och aromen på. 

 

Nä, orkar inte säga mer saker jag saknar. Nu ska jag fokusera på att ha två jävligt bra veckor i Sverige. 

 

Hatar regressionen när jag kommer hem. Vet att jag mognat som fan på kort tid, verkligen gått igenom mycket och växt som person, men så fort jag kommer hem så är det som att den där mognaden bara springer och gömmer sig. 

Men så är det kanske alltid för alla?


Kommer ändå blli behandlad som en prins i två veckor, det vill jag lova. Fullt kylskåp, en käreksfull familj oc hund, bo hos föräldrarna förmodligen största delen av tiden, hänga i stan, träffa vänner, gå på SOMMAR! (fjortisklubb säger vissa), gymma, jobba, bada (KANSKE!), cykla, jogga. 

Det var allt för nu. Godnatt

* 30 Sec to Mars var inte alls bra på Grönan. Jag gäspade mest. Såg dem i Berlin nyligen, så visste exakt setlistan och allt. Fint att spelningen var på Grönan och att jag fick vara med goda vänner, speciellt H för hon är bäst. 

Får se vad som händer imorgon!