Sunkissed
Lyckades på något sätt döda ytterligare en jobbvecka i tristessens tecken, tog en ledig dag i torsdags (fuck yeah plustimmar) och när fredagen kom bar AC:n på jobbet med sig en lättare snuva som jag tänkte att jag bäst kunde bli av med genom en sån där alkoholhaltig dryck eller två. Vädret har inte varit barmhärtigt och går man då och känner sig dåsig av vädret, vill gå ut och festa och det är 25 grader vi klockan elva på kvällen så tro mig gott folk, du behöver inte många öl innan en eventuell snefylla är på väg. "Jag borde verkligen inte", tänkte jag ett par gånger i fredags, och precis som alla andra gånger när ditt samvete satt på din axel och berättat hur du BÖR göra, varpå den där lilla djävulen som är den onda delen av ditt samvete sätter sig på din andra axel samtidigt och säger tvärtemot. Vi har väl alla någon totalt hedonistisk okontrollerad (ej beroende av promillehalt) del i sig som jävlas. Vistelsen här sjunger på sista versen eller åtminstone sista månaden och jag har valt att vara glad och tacksam istället för alllt som kan kategoriseras som negativ.
När jag köat till Sisyphos med S, V och R (sistnämnda var ett trevligt återseende) i flera timmar kom jag in, men ack var ålderskontrollen inte vår vän den kvällen. "You're too young", sa dörrvakten och riktade sin blick mot min vän. Tio minuter innan såg jag mina andra vänner (splittrat gäng för de tre killarna jag var med hade hittat potentiella ragg och fuskat sig före i kön) inte komma in. Happ, vafan detta är väl inte Berghain där bara hipstereliten får komma in? Jag stod solidariskt kvar med kvinnan i vårt sällskap och kanske var det alkoholets hybris som talade, men jag var säker på att komma in och jag var på extra bra humör den kvällen av något skäl.
Optimism.
I kön till Sisyphos cirkulerade svenskar (finns för många i Berlin), spanjorer som försökte leka små smalltime druglords ("This one is a happy pill - familiar?") och alla typer av människor i skikten däremellan. Det är en värd klubb att gå till, varit där förut.
Igår fick jag återse mina gamla Sensa Nostra kollegor. Det blev inflyttningsfest och jag tog med mig A (min tyska vän som äntligen följde med) och sen var S och V där i vanlig ordning. Riktigt bra kväll och skönt folk. S, vet vad du drömt om ifall du läser detta. Du fick i alla fall hennes nummer och jag kan meddela att jag såg henne på Facebook nyss. Kul att ha svenskakurs med alla som tycker att Sverige är så vackert och svenska så exotiskt.
Ska börja frilansa ännu hårdare när jag kommit hem igen. Sensa Nostra är nog det skrivjobbet jag är mest stolt över av alla tidningar och uppdrag jag fått, för med denna tidning känner man verkligen att man gör något meningsfullt. www.sensanostra.com om du så vill. Sök på "Sound of Seduction".
Nä, de tycker mer elller mindre att jag är en backstaber som slutade jobba där och you gotta do what you gotta do, jobbet betalade inte hyran direkt. Väldigt varma och härliga personer och jag hoppas verkligen inte de hyser agg mot mig, men kändes ändå som det var den där halvstela känslan att bryta sig in i ett tight kompisgäng. Efter alla timmar på kontoret där andraspråket var franska (på delad plats med spanska) fick jag väldig lust att börja plugga franska igen och voíla, om mindre än en månad ska jag det.
Vet inte var denna dag tar mig, vi får se. Frukosten (klockan två jag vet) kallnar.
Några feta tyskar hade med sig ett pingisbor på tunnelbanan och spelade beerpong. På hemmafesten svängde en van för ett energidrycksmärke förbi och gav oss ett helt flak energidryck. #sakersomhänderiBerlin
Arrividerci.
